Beroende av samarbete

Begreppet säkerhetspolitik innebär en del av den samlade förmågan vi har för att möta ett krig eller en kris i Sverige.

Landets säkerhet är beroende av internationella samarbeten och överenskommelser med andra länder inom ramen för EU, FN och det försvarssamarbete vi har med Norge, Finland, Danmark och de baltiska länderna. Samarbete och solidaritet har länge varit kärnfrågor när det gäller att bygga ett stabilt och säkert samhälle och en hållbar säkerhetspolitik. Det är inte bara vi i Sverige som diskuterar så utan även andra länder och organisationer, som till exempel EU och FN. Förutsättningarna för den svenska säkerhetspolitiken har delvis ändrats under de senaste åren men målbilden är fortfarande densamma, att bevara Sveriges fred och självständighet, bidra till stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde och att stärka internationell fred och säkerhet.

Militär alliansfrihet


Det finns andra viktiga delar av säkerhetspolitiken också. Arbete för nedrustning, förhindrande av spridning av massförstörelsevapen (Nukleära-, kemiska- och biologiska vapen) och militär alliansfrihet är viktigt. Om man tittar till landets utrikespolitik så ska den genomsyras av att de mänskliga rättigheterna tillgodoses och att folkrätten upprätthålls. Sverige är inte med i någon militär allians men vi kommer att agera om något av våra grannländer eller ett annat EU-land blir angripna eller drabbas av en större katastrof.

Nya tankar om säkerhet


Genom ett internationellt utbyte och samarbeten på flera plan kan man nå en positiv utveckling i stora delar av världen, det menar i alla fall den svenska regeringen. Dessvärre kan globalisering vara sårbart och påverkan kan bli stor när en händelse inträffar någonstans i världen. Exempel på sådana händelser kan vara terrorism, miljökatastrofer, naturkatastrofer, pandemier och spridning av massförstörelsevapen. Sårbarheten kräver därför att man har en helhetssyn på beredskap och säkerhet. Med anledning av detta utformas svensk säkerhetspolitik med en mycket bred bild på begreppet säkerhet och i det nya tänket omfattas även ”ickemilitära” hot. Det är inte enbart staters rätt och säkerhet som avhandlas. Individens rätt och säkerhet är alltid det som är viktigast.

Olika typer av samarbete stärker Sverige


Eftersom hoten idag är mycket komplexa och gränsöverskridande är det ett måste att vi samarbetar och samverkar med andra länder och organisationer avseende säkerhetspolitiska frågor. På den senaste tiden har Sveriges försvarssamarbete med Finland intensifierats genom såväl planering som olika typer av övningar. Under de senaste större militära övningarna, exempelvis Aurora17 och Trident Juncture har Försvarsmakten övat tillsammans med länder ur såväl EU som NATO. Under Aurora17 övades specifikt just förmågan att ta emot militär hjälp från annat land. Vårt medlemskap i EU är ingen militär utan enbart en politisk allians. Det innebär att vi inte är skyldiga att delta i en konflikt där ett annat EU-land är inblandat men att vi har en säkerhetspolitisk skyldighet att verka för ett säkrare Europa. Sverige kommer dock inte att sitta passiva om ett EU-land är i behov av stöd eller hjälp.

En feministisk utrikespolitik


Jämställdhet är en grundläggande hörnsten i svensk politik. Att flickors och kvinnors rättigheter uppfylls är en förutsättning för de mål som Sverige har avseende utrikespolitisk utveckling, demokrati, säkerhet och fred. Eftersträvan är att antalet kvinnor i utrikespolitiska uppdrag ska ökas.

En feministisk utrikespolitik