Försvarsbeslutet 2015

Inför försvarsbeslutet 2015 kunde inte de politiska partierna komma överens om en gemensam linje och ta ett beslut huruvida Sverige skulle gå med i Nato eller inte.

Istället beslöt man att en utredning skulle genomföras. För ungefär ett och ett halvt år sedan presenterades betänkandet ”Säkerhet i ny tid” (SOU 2016:57). Enligt utredningsdirektiven skulle detta betänkande leda till fördjupade diskussioner i landet om ett eventuellt NATO-medlemskap. Man kan konstatera att diskussionerna har börjat, inte direkt livligt, och heller inte fördjupat.

Ett tänkbart scenario


För att en diskussion om detta skulle leda någonstans måste man först utgå från en militär konflikt i Östersjöområdet och sedan sannolikheten att Sverige, på något sätt, skulle dras in i den. En militär konflikt i Östersjön, utan att Ryssland är drivande, är och har alltid varit främmande. Vi måste därför måste utgå från att det är just Ryssland som på något sätt, genom aggressioner, angriper Baltikum, Sverige eller Finland. Rysslands militära flotta är idag bara en bråkdel av vad den varit och har heller inte utvecklats på sista tiden. I teorin skulle Ryssland kunna angripa och tillskansa sig markherravälde längs de Baltiska kusterna men det är en aktion som skulle bli kostsam för dem. De är beroende av Östersjön när det gäller handel och exporten av gas till Tyskland. Vid ett angrepp mot en Östersjöstat skulle detta såklart påverkas.

Indragna i konflikt eller inte?


Om en konflikt skulle uppstå i Östersjöområdet, hur stor är då sannolikheten att Sverige dras in? Om man tittar på detta ur ett ryskt perspektiv finns det två vägar. Den ena vägen är att Ryssland inte vill binda upp styrkor genom att ta ett svenskt landområde och med det lämna ett neutralt Sverige utanför. Den andra vägen är att ta och säkra de södra delarna av Sverige i syfte att ha en framskjuten bas för flyg och markstridskrafter. Om Sverige skulle vara med i NATO, är sannolikheten närmare 100% att landet skulle dras in i konflikten. Med andra ord är risken för att dras med i en konflikt större i och med ett NATO-medlemskap än om vi skulle fortsätta vår neutrala linje och bygga upp ett något starkare försvar själva.

Konsekvenser av ett medlemskap


Om Sverige skulle gå med i NATO är det inte säkert att detta skulle förhindra ett krig i vårt närområde. NATO:s militära förmåga skulle inte förbättras nämnvärt men Ryssland skulle absolut se ett svenskt NATO-medlemskap som en mindre provokation. Detta betyder att tröskeln för en krigshandling i närområdet skulle sänkas. Det bästa vore därför att vidhålla en neutral linje. Som NATO-medlem skulle Sverige också behöva ge sig iväg i övriga världen för militära aktioner. Risken för terroraktioner i Sverige skulle då troligen öka.

Fördelar med ett medlemskap


NATO:s beskydd betyder inget utan att USA står bakom det till 100%. Donald Trump har uttryckt skepsis till NATO-beskydd i Östersjöområdet och där står vi idag. För att nå ett medlemskap skulle Sverige behöva öka försvarsanslagen från 1,1% av BMP till 2,5%. Det enda man egentligen kan vara säker på är att vid ett medlemskap dras vi med i en konflikt med Ryssland oavsett.

Slutsats


Kostnaderna för ett Natomedlemskap är alldeles för stora. Säkrast vore att bibehålla vår neutralitet och istället stärka vårt eget försvar så att ett angrepp mot Sverige skulle bli allt för kostsamt. Med ökat försvarsanslag och bibehållen värnplikt kan Sverige fortsätta vara neutralt.

Slutsats